En go, pirrande känsla sprider sig i min kropp...
...
Igår: Kontrakt på nytt jobb.
Idag: Det efterlängtade samtalet med chefen.
AAaahhhh.
Kanske inte fick en riktigt lika dramatisk reaktion från chefen som jag hade hoppats. Han är känd för sina fantastiska talanger i att både skrika och gapa och svära. Dessvärre blev reaktionen ett buttert "Jaha, och det tror du blir bättre?!"
Professionellt? Not so much.
Ett "grattis, vad kul att du kommer vidare i din karriär" hade varit mer på sin plats. Eller "Lycka till" eller vad fan som helst. Inte en korkad fråga om ifall det kommer att bli bättre eller ej.
Duh! Jag går från en löjligt underbetald administratörstjänst på ett företag som behandlar personalen som pingisbollar, till en jäkligt mycket bättre tjänst.
Vad som helst hade förövrigt blivit bättre.
Nu går jag inte till vad som helst, utan ett jobb som jag verkligen verkligen vill ha, och som jag tror stenhårt på.
Lycka.
Fia
